Investeringssparkontot, ISK, är idag den mest populära sparformen i Sverige för aktier och fonder. Men det har inte alltid funnits. ISK infördes år 2012, efter ett politiskt beslut som syftade till att förenkla sparandet för vanliga svenskar och göra det mer attraktivt att investera i aktiemarknaden. För att förstå varför ISK blev till behöver man titta på hur sparandet fungerade innan och vilka problem kontotypen var tänkt att lösa.
Innan ISK fanns det två huvudalternativ för den som ville spara i aktier och fonder:
Problemen var tydliga: AF-kontot var administrativt krångligt eftersom du behövde deklarera varje affär, och KF var svårt att förstå och hade nackdelar som bristande direkt ägande. Resultatet blev att många småsparare drog sig för att investera.
När ISK infördes 2012 var tanken att skapa en sparform som kombinerade enkelhet med skattemässiga fördelar. Målen var:
Med ISK beskattas sparandet genom en schablonskatt som beräknas på kontots genomsnittliga värde under året. Det innebär att du kan köpa och sälja aktier och fonder hur ofta du vill utan att deklarationen blir mer komplicerad. Skatten är förutsägbar, låg i relation till förväntad avkastning och rapporteras automatiskt till Skatteverket.
Resultatet är att småsparare enkelt kan investera i aktier och fonder utan att behöva vara experter på deklaration och skatteregler.
Sedan införandet har ISK snabbt blivit den mest populära sparformen i Sverige. Miljontals svenskar använder kontot och det har bidragit till att fler vågat investera i aktiemarknaden. ISK har också pressat fram enklare och billigare sparprodukter, vilket gynnat spararna.
Investeringssparkontot, ISK, är den vanligaste kontotypen i Sverige för aktie- och fondsparande. Det är enkelt, flexibelt och skattemässigt fördelaktigt. Men en fråga som många ställer sig är vilka börser man faktiskt får handla på via sitt ISK. Reglerna är tydliga: du får bara ha tillgångar som är noterade på en reglerad marknad eller en motsvarande handelsplattform (MTF) inom EU/EES.
Det betyder att de flesta svenska och europeiska börser är tillåtna, men att tillgångar utanför EU/EES, exempelvis amerikanska aktier, inte får ägas direkt i ett ISK.
Alla svenska börser och handelsplattformar är tillåtna för ISK. Det inkluderar:
Det betyder att du kan handla nästan alla svenska börsnoterade aktier på ditt ISK.
Eftersom hela Norden ingår i EES kan du handla aktier på dessa börser via ISK:
Norge är inte EU-medlem men ingår i EES, vilket gör att norska aktier är tillåtna.
Inom EU och EES får du handla på alla reglerade marknader och MTF-plattformar. Några av de största är:
I praktiken är det vanligast att handla på de större europeiska börserna som Frankfurt, Paris, Amsterdam och Madrid, men regelverket tillåter även de mindre.
Här kommer begränsningen: aktier som är listade utanför EU/EES får inte ligga på ett ISK. Det innebär att du inte kan äga amerikanska, kanadensiska, schweiziska eller asiatiska aktier direkt på ditt ISK.
Det gäller exempelvis:
För att investera i dessa aktier behöver du istället ett aktie- och fondkonto eller en kapitalförsäkring.
Även om du inte kan köpa amerikanska eller asiatiska aktier direkt på ISK finns det en lösning: fonder och ETF:er inom EU/EES. Genom europeiska fonder som följer globala index kan du ändå få exponering mot amerikanska jättar som Apple och Microsoft, fast indirekt.
Investeringssparkontot, ISK, är idag den mest populära kontotypen för sparande i Sverige. En av anledningarna är att du kan handla många olika typer av värdepapper på ett enkelt och skattemässigt fördelaktigt sätt. Men gäller det även börshandlade fonder, så kallade ETF:er?
En ETF, eller Exchange Traded Fund, är en börshandlad fond som handlas precis som en aktie. Den kan följa ett index, en råvara, en bransch eller nästan vilken tillgång som helst. Många ETF:er fungerar som indexfonder men med den skillnaden att du köper och säljer dem direkt på börsen under hela handelsdagen.
ETF:er har blivit populära eftersom de kombinerar enkelheten i fonder med flexibiliteten i aktier.
Ja, det går att handla ETF:er i ett ISK – men med vissa begränsningar.
Regelverket säger att du får ha värdepapper noterade på en reglerad marknad eller motsvarande handelsplattform inom EES. Det betyder att många europeiska ETF:er är tillåtna att äga i ISK.
Däremot finns en viktig begränsning: sedan 2018 får svenska småsparare inte längre handla amerikanska ETF:er. Skälet är EU-regler (PRIIPs-reglerna) som kräver att alla fonder och ETF:er måste ha ett särskilt faktablad på EU-språk. Eftersom många amerikanska ETF:er saknar detta blev de otillgängliga för svenska sparare, oavsett om man har ISK eller någon annan kontotyp.
Precis som med vanliga aktier och fonder beskattas ETF:er schablonmässigt på ISK. Det betyder att du inte betalar 30 procent på vinsten vid försäljning, utan istället en årlig schablonskatt på kontots totala värde. Detta gör ISK till en fördelaktig plats för att äga ETF:er, särskilt om du handlar aktivt eller vill återinvestera utdelningar utan krångel.
ETF:er kan vara utdelande (de betalar ut kontant utdelning) eller ackumulerande (de återinvesterar utdelningen i fonden).
Båda typerna fungerar smidigt på ISK och det är mest en fråga om vilken strategi du föredrar.
För många sparare är utdelningar en viktig del av avkastningen. Att äga aktier som ger regelbundna utdelningar kan kännas som ett extra tillskott utöver värdestegringen. Men hur fungerar det egentligen när man äger utdelningsaktier på ett investeringssparkonto (ISK)? Många undrar om skatten blir annorlunda, om pengarna betalas ut på samma sätt och om det finns några skillnader jämfört med andra kontotyper.
På ett ISK beskattas utdelningar inte direkt. Istället ingår de i den årliga schablonskatten. Det betyder att du får in hela utdelningen på ditt konto, utan att 30 procent dras av direkt som det gör på ett aktie- och fondkonto.
Den enda skatten du betalar är schablonskatten som beräknas på hela kontots värde under året. På så sätt är utdelningsaktier ofta mer fördelaktiga på ISK än på ett vanligt aktie- och fondkonto, särskilt för långsiktiga sparare som återinvesterar utdelningarna.
När bolaget delar ut pengar förs beloppet automatiskt in på kontantdelen av ditt ISK. Därifrån kan du antingen låta pengarna ligga kvar eller återinvestera dem i fler aktier eller fonder. Utdelningarna hanteras av banken eller nätmäklaren, och du behöver inte själv göra något i deklarationen.
För svenska bolag är det enkelt: du får hela utdelningen insatt på ditt ISK, och den beskattas som sagt inte separat. Det gör att många svenska småsparare väljer att hålla just utdelningsaktier på sitt ISK eftersom det blir skattemässigt gynnsamt och enkelt att administrera.
För utländska aktier fungerar det lite annorlunda. Många länder drar en källskatt på utdelningar redan innan pengarna betalas ut till dig. Det kan till exempel vara 15 procent i USA.
Denna källskatt dras oavsett att du har aktierna i ett ISK. Däremot kan du i vissa fall få tillbaka en del av skatten via avräkning i deklarationen. Det hanteras automatiskt i många fall, men inte alltid till fullo. Här har kapitalförsäkring ibland en fördel, eftersom försäkringsbolagen ofta återkräver hela källskatten åt dig.
En av de största fördelarna med utdelningar i ISK är att de går att återinvestera direkt utan att du först betalat skatt på dem. På lång sikt kan detta ge en kraftig effekt tack vare ränta-på-ränta. Att låta utdelningarna köpa nya aktier eller fonder är därför en populär strategi bland långsiktiga sparare.