Snabb navigering
När lagstiftaren skapade sparformen ISK var grundtanken att göra det enklare för privatpersoner att spara i värdepapper, bland annat ur skattehänseende. Istället för att reavinstbeskatta vinster – och tillåta avdrag för realiserade förluster – införde lagstiftaren ett system där den som har tillgångar i ett ISK istället schablonbeskattas baserat på värdet av tillgångarna. Privatpersonen behöver alltså inte hålla ordning på till exempel vad varje aktie kostade inköp och redovisa detta i deklarationen efter en försäljning.
Den finansiella institution (t ex bank) som du har ditt ISK hos kommer dessutom att skicka in nödvändig information om ditt innehav till Skatteverket, vilket ytterligare förenklar processen för dig. Information rörande ditt eller dina ISK kommer att vara förifylld i din deklaration.
ISK skatt utgår som en schablonskatt baserat på värdet av tillgångar i ditt ISK samt de insättningar du gjort under året.
Ingen reavinstbeskattning sker för tillgångar i ditt ISK. Det är istället värdet på det som ligger i ditt ISK som ligger till grund för beskattningen.
Nej. Du betalar inte reavinst när du säljer värdepapper med vinst i ditt ISK, och på samma vis får du inte göra något förlustavdrag när du säljer värdepapper med förlust i ditt ISK.
Varken förluster eller kostnader är avdragsgilla. Du får alltså inte göra avdrag för vare sig realiserade förluster eller för till exempel fondförvaltningsavgifter, plattformsavgifter eller liknande.
Ja, det måste du. Det är värdet på innehållet i ditt ISK som beskattas, inte värdeförändringen eller realiserade vinster/förluster. Du kan alltså hamna i en situation där alla värdepapper i ditt ISK förlorat i marknadsvärde under året, men där du ändå måste betala skatt på innehavet.
Det är det genomsnittliga värdet på innehållet i ditt ISK, plus insättningar, under beskattningsåret som ligger till grund för hur mycket du ska betala i skatt. Detta värde får man fram genom att lägga ihop värden från den 1 januari, 1 april, 1 juli och 1 oktober plus insättningar under året och dividera denna summa med fyra.
Du betalar 30% skatt på schablonintäkten.
Schablonintäkten motsvarar statslåneräntan + 1 procentenhet. Schablonintäkten är dock alltid minst 1,25% så om statslåneräntan är noll blir schablonintäkten 1,25%.
Den statslåneränta som används för att räkna fram schablonintäkten är den som rådde den 30 november föregående år.
Den 30 november 2017 var statslåneräntan 0,49 procent.
0,49 + 1 procentenhet = 1,49
Du betalar 30% skatt på schablonintäkten. Detta motsvarar 1,49 x 0,3 = 0,447. Du ska alltså betala 0,447% av det genomsnittliga kontovärdet plus insättningar i skatt.
Om du får en utdelning från en utländsk aktie, och denna utdelning beskattades utomlands, har du rätt att göra avräkning på den svenska skatten.
För att detta ska kunna ske måstre du redovisa den skatt som betalats i utlandet som en kontrolluppgift i din deklaration. Då sker en automatisk avräkning.
Eftersom du betalar skatt baserat på värdet av tillgångarna i ditt ISK, samtidigt som du inte får någon ränta på pengar du förvarar där, är ISK inte en optimal lösning när man vill långtidsförvara pengar.
De pengar man har i sitt ISK ska helst vara sådana man planerar att investera snarast. Annars är det bättre att välja någon annan sparform för dem.