Investeringssparkontot, ISK, är i dag den mest använda sparformen i Sverige för aktier och fonder. Kontot är enkelt att hantera, beskattningen är förutsägbar och de flesta banker erbjuder det helt utan fasta avgifter. Men för den som är intresserad av mer avancerad eller spekulativ handel uppstår ofta frågan: kan man handla CFD:er via ett ISK?
CFD står för Contract for Difference och är en typ av derivat. När du handlar en CFD köper du inte själva tillgången, till exempel en aktie, råvara eller valuta. I stället ingår du ett avtal med mäklaren om att spekulera i hur priset rör sig upp eller ner.
CFD:er är populära eftersom de ofta handlas med hävstång. Det betyder att du kan kontrollera en stor position med en relativt liten insats. Men det gör också att risken är mycket hög. Du kan tjäna snabbt om marknaden går din väg, men lika snabbt förlora mer än du satt in om det går emot dig.
Ett ISK är skapat för långsiktigt sparande. De tillgångar som får ligga på kontot är framför allt:
Tillgångar som anses för spekulativa, som optioner, terminer eller derivat som CFD:er, är inte tillåtna.
Nej, det går inte att handla CFD:er via ett ISK. Kontot är helt enkelt inte byggt för den typen av handel. Skattereglerna och regelverket kring ISK är anpassade för långsiktiga investeringar i aktier och fonder, inte för kortsiktiga spekulationer.
Om du vill handla CFD:er behöver du öppna ett separat konto hos en mäklare som erbjuder derivathandel. Det är vanligt att dessa konton ligger utanför det vanliga banksystemet och omfattas av andra regler, både vad gäller beskattning och riskhantering.
Det finns två huvudsakliga skäl:
Investeringssparkontot, ISK, har blivit det vanligaste sättet att spara i aktier och fonder i Sverige. Men många undrar hur flexibelt kontot egentligen är. En fråga som dyker upp med jämna mellanrum är om det går att handla valutor, så kallad forex, direkt i ett ISK.
Forex, eller foreign exchange, är handel med valutor. Det är en av världens största finansmarknader där banker, institutioner och privatpersoner köper och säljer olika valutor mot varandra. Till skillnad från aktiehandel sker valutahandel dygnet runt under vardagar, och den lockar många spekulanter eftersom rörelserna ofta är snabba och hävstång används flitigt.
Ett ISK är främst skapat för långsiktigt sparande i aktier, fonder och börshandlade produkter. Det finns tydliga regler för vad som får och inte får ligga på ett ISK. Tillåtna tillgångar är bland annat:
Däremot är det inte tillåtet att ha derivat, optioner eller rena valutapositioner på ett ISK.
Nej, det går inte att handla Forex direkt via ett ISK. Handel med valutor klassas som spekulativ handel och är inte en del av det regelverk som styr investeringssparkontot. Om du vill handla valutor behöver du istället öppna ett separat konto hos en mäklare som erbjuder valutahandel.
Däremot kan du indirekt exponera dig mot valutor på ett ISK genom att äga aktier eller fonder i utländsk valuta. Om du till exempel köper en amerikansk aktie påverkas ditt innehav av valutakursen mellan svenska kronor och amerikanska dollar. Men det är inte samma sak som att handla valutor direkt.
Skälet är att ISK är utformat för långsiktigt sparande och inte för spekulativ handel. Tanken bakom kontot är att göra det enklare för svenskar att investera i aktier och fonder med låg beskattning och enkel deklaration. Valutahandel, som ofta sker med hög risk och kortsiktiga affärer, passar inte in i det ramverket.
En fråga många nya sparare ställer sig är om man kan förlora pengar på ett ISK. Eftersom ISK ofta marknadsförs som det smartaste valet för sparande kan det vara lätt att tro att det är ”säkrare” än andra alternativ. Sanningen är att risken att förlora pengar inte beror på själva kontotypen, utan på hur du väljer att investera.
Det viktigaste att förstå är att ISK inte är en investering i sig. Det är en kontotyp, ett skal som bestämmer hur dina investeringar beskattas. När du öppnar ett ISK är kontot tomt tills du själv väljer vad du ska placera dina pengar i.
Om du köper aktier kan värdet gå upp eller ner. Om du köper fonder beror utvecklingen på marknaden. Har du pengar som bara ligger som kontanter påverkas de av schablonskatten, vilket gör att de långsamt minskar i värde om du inte placerar dem. ISK skyddar dig alltså inte från risk – det gör bara skattehanteringen enklare.
Precis som med alla investeringar finns en risk att värdet på aktier och fonder faller. Om börsen går ner minskar värdet på dina innehav, och det kan ta tid innan det återhämtar sig. På ett ISK märks det direkt eftersom du ser marknadsvärdet på kontot sjunka.
För den som sparar långsiktigt är nedgångar en del av processen, men den som bara sparar kortsiktigt kan förlora pengar om marknaden faller och man tvingas sälja med förlust.
En annan aspekt är att ISK beskattas med en schablonskatt oavsett hur sparandet utvecklas. Även om dina aktier eller fonder går ner i värde tas skatten ut. Det innebär att du kan förlora på två håll samma år: både genom att värdet på investeringarna minskar och genom att du fortfarande måste betala skatt.
På ett aktie- och fondkonto kan du kvitta förluster mot vinster, men det är inte möjligt på ett ISK.
En vanlig missuppfattning är att det är riskfritt att låta pengar ligga som kontanter på ISK. Men även dessa beskattas, trots att de inte växer. Om du har en större summa som bara står stilla försvagas den därför av skatten år för år. För långsiktig förvaring av kontanter är ISK alltså inte rätt val.
Investeringssparkonto, oftast kallat ISK, är idag den vanligaste sparformen i Sverige för aktier och fonder. Kontot infördes år 2012 för att göra sparande enklare och mer förmånligt för privatpersoner. Sedan dess har miljontals svenskar valt att lägga sitt sparande i ISK, och det är lätt att förstå varför.
Det som gör ISK så attraktivt är framför allt skattereglerna. Istället för att betala 30 procent skatt på varje enskild vinst, som på ett vanligt aktie- och fondkonto, beskattas du med en låg schablonskatt på hela kontots värde. Skatten tas ut oavsett om du gör vinst eller förlust, men eftersom den är så pass låg blir det i de flesta fall betydligt mer fördelaktigt än alternativet.
Det här innebär också att du kan köpa och sälja aktier och fonder hur ofta du vill utan att behöva deklarera varje affär. Skatten är redan förutbestämd och rapporteras automatiskt av banken.
På ett investeringssparkonto kan du äga aktier, fonder, börshandlade fonder och vissa andra värdepapper. Däremot finns det begränsningar. Till exempel kan du inte äga onoterade aktier eller vissa obligationer via ett ISK. För den stora majoriteten av småsparare räcker dock utbudet gott och väl, särskilt eftersom de flesta väljer att spara i breda fonder eller svenska aktier.
Du kan sätta in och ta ut pengar från ditt ISK precis som från ett vanligt konto. Det finns inga begränsningar för hur ofta du får göra det, och det kostar inget extra. Skatten påverkas inte av uttagen, utan beräknas enbart på kontots genomsnittliga värde under året.
ISK passar framför allt dig som vill spara långsiktigt i aktier och fonder. Det är särskilt bra för småsparare som månadssparar i fonder, eftersom skatten är låg och du slipper deklarera. Det passar också för den som handlar aktier regelbundet och inte vill lägga tid på att hålla koll på vinster och förluster inför deklarationen.
Det finns situationer där andra konton kan vara bättre, exempelvis om du placerar i tillgångar som inte går att ha på ISK, eller om du under lång tid tror att din avkastning kommer vara lägre än schablonskatten. Men för de allra flesta svenskar är ISK det mest förmånliga och enklaste alternativet.
När man börjar spara i aktier och fonder dyker ofta frågan upp vilket konto man ska välja. Två av de vanligaste alternativen är investeringssparkonto (ISK) och aktie- och fondkonto (AF-konto). Båda fungerar som plattformar för sparande, men de beskattas på helt olika sätt och det gör att valet kan ha stor betydelse för hur mycket pengar som blir kvar i slutändan.
Den viktigaste skillnaden mellan ISK och aktie- och fondkonto är hur de beskattas.
För den som sparar långsiktigt i aktier och fonder är ISK nästan alltid mer fördelaktigt eftersom vinsterna inte beskattas direkt och du slipper deklarationskrångel.
En fördel med aktie- och fondkonto är att du kan kvitta förluster mot vinster. Om du säljer en aktie med förlust kan du dra av det mot vinster på andra aktier eller fonder, vilket minskar skatten. Den möjligheten finns inte på ISK eftersom beskattningen sker schablonmässigt oavsett resultat.
Det betyder att AF-kontot ibland kan vara mer gynnsamt för den som gör stora förluster eller investerar på ett mer riskfyllt sätt.
På båda kontona kan du äga svenska aktier, fonder och börshandlade fonder. Skillnaden blir tydligare när det gäller mer ovanliga tillgångar:
För de flesta småsparare spelar detta ingen roll, men för avancerade investerare kan det göra AF-kontot mer flexibelt.
Utdelningar beskattas också olika beroende på kontotyp:
För den som sparar i svenska utdelningsaktier är ISK ofta mer gynnsamt eftersom du får behålla hela utdelningen utan direkt avdrag.
En av de största praktiska skillnaderna är administrationen. På ISK sköts allt automatiskt. Du slipper deklarera affärer och behöver inte hålla reda på inköpspriser eller vinster. På AF-konto måste du däremot redovisa alla försäljningar, vilket kan bli tidskrävande om du handlar mycket.
Ett investeringssparkonto, ISK, är gjort för att vara enkelt. Det gäller inte bara när du handlar med aktier och fonder utan också när du vill sätta in pengar. Många som öppnar sitt första ISK undrar om det är krångligt att föra över pengar, om det finns några begränsningar eller om insättningarna påverkar skatten. Sanningen är att det är väldigt smidigt och går lika snabbt som en vanlig banköverföring.
När du sätter in pengar till ditt ISK gör du det genom en överföring från ditt vanliga bankkonto. Det fungerar precis som när du betalar en räkning eller flyttar pengar mellan olika konton inom samma bank.
Hos de flesta banker och nätmäklare kan du välja ditt ISK som mottagarkonto direkt i internetbanken eller appen. Beloppet du överför hamnar i kontantdelen på ISK, och därifrån kan du sedan köpa aktier, fonder eller andra värdepapper.
De flesta använder vanliga banköverföringar, men det finns ofta flera alternativ:
För sparande på lång sikt är autogiro eller stående överföring ofta smidigast. På så sätt byggs sparandet upp automatiskt utan att du behöver tänka på det.
Det finns inga lagstadgade begränsningar för hur mycket pengar du får sätta in på ett ISK. Du kan föra över några hundralappar eller flera hundratusen, beroende på vad som passar dig. Banken kan i vissa fall ha rutiner för extra kontroll vid stora insättningar, men det påverkar inte själva möjligheten att sätta in pengarna.
En vanlig fråga är om skatten på ISK påverkas av hur ofta eller hur mycket du sätter in. Skatten beräknas på kontots genomsnittliga värde under året, och varje insättning påverkar det värdet från den dag pengarna sätts in.
Det betyder att om du för över pengar tidigt på året beskattas de under en längre period än om du sätter in dem sent på året. Men det är ingen extra avgift för själva insättningen, och det finns inga begränsningar för hur ofta du får sätta in.
Ett investeringssparkonto, ISK, är konstruerat för att vara så enkelt som möjligt att använda. Det gäller inte bara vid köp och försäljning av aktier och fonder, utan även när du vill ta ut pengar. Många som är nya på ISK undrar om uttag beskattas extra, om det finns begränsningar i hur ofta man kan ta ut pengar eller om det tar lång tid innan de syns på det vanliga bankkontot. Sanningen är att processen är mycket enkel och i de flesta fall helt kostnadsfri.
När du tar ut pengar från ditt ISK sker överföringen på samma sätt som en vanlig banköverföring. Du loggar in hos din bank eller nätmäklare, väljer ditt ISK och för över beloppet till ditt vanliga lönekonto eller ett annat bankkonto.
Om pengarna redan finns som kontanter på ISK går uttaget direkt. Har du däremot dina tillgångar placerade i aktier eller fonder måste du först sälja av dem för att frigöra pengarna. När försäljningen är genomförd och likviden finns tillgänglig på kontot kan du göra uttaget.
Tiden för uttaget beror på två saker: om du redan har kontanter på ISK eller om du först måste sälja tillgångar.
När pengarna väl finns i kontantdelen på ISK är själva överföringen snabb och smidig.
En vanlig missuppfattning är att man betalar extra skatt vid uttag från ISK. Så är det inte. Skatten på ISK är helt frikopplad från insättningar och uttag. Den baseras istället på det genomsnittliga värdet på kontot under året och räknas ut automatiskt. Det spelar alltså ingen roll hur ofta du tar ut pengar eller hur stora belopp du för över – det påverkar inte skatten.
Det finns inga regler som begränsar hur ofta du får ta ut pengar från ditt ISK eller hur stora belopp du får föra över. Banken kan däremot ha sina egna rutiner kring större uttag, men det handlar då mer om säkerhetskontroller än om faktiska begränsningar.
För sparare som månadssparar är det vanligt att sätta in pengar regelbundet och ta ut först när man behöver dem. Det fungerar utan problem och är en av anledningarna till att ISK är så flexibelt.
Ett av de stora försäljningsargumenten för investeringssparkonto, ISK, är att kontot i sig är gratis. Men det betyder inte att sparandet är helt utan kostnader. Även om själva kontot inte har någon avgift kan det tillkomma andra kostnader beroende på vad du investerar i och vilken bank eller nätmäklare du använder. För att förstå den verkliga kostnaden för ett ISK är det därför viktigt att titta närmare på vilka avgifter som faktiskt kan dyka upp.
Det första att känna till är att nästan alla banker och nätmäklare erbjuder ISK helt gratis. Du betalar ingenting för att öppna eller äga kontot, och det finns inga fasta årsavgifter. Det är en av anledningarna till att ISK blivit så populärt, särskilt bland småsparare.
Den vanligaste avgiften på ett ISK är courtaget, alltså den kostnad du betalar varje gång du köper eller säljer en aktie. Storleken på courtaget varierar mellan banker och mellan olika kundnivåer. Hos de större nätmäklarna kan du ofta handla småbelopp utan att betala något alls, medan större affärer kostar några kronor per transaktion.
För småsparare som mest köper fonder är courtaget ofta irrelevant, men för den som handlar aktier regelbundet kan det snabbt bli en viktig faktor.
Om du sparar i fonder på ett ISK betalar du fondens förvaltningsavgift. Den tas ut automatiskt och påverkar direkt den avkastning du får. Billiga indexfonder kan ha avgifter på under 0,3 procent, medan aktivt förvaltade fonder kan ta flera procent i avgift per år.
Detta är inte en avgift som är kopplad till ISK i sig, utan en kostnad för själva fonden. Men eftersom många sparar just i fonder via sitt ISK blir den här typen av avgift ofta den största kostnaden på kontot.
Köper du aktier i utländsk valuta tillkommer ofta en växlingsavgift. Banken eller nätmäklaren växlar automatiskt dina svenska kronor till den aktuella valutan, och tar då ut en procentuell kostnad på beloppet. För den som handlar mycket på utländska börser kan det här bli en påtaglig kostnad över tid.
Utöver avgifterna finns också schablonskatten som alltid tas ut på ISK. Den är ingen avgift i traditionell mening utan en skatt som beräknas på kontots värde. För spararen blir den ändå en löpande kostnad att räkna med.